Livet som nybliven mamma

I födelsedagspresent fick jag ett möte och prata med ett medium eller vad man ska kalla det!
När jag vaknade den här morgonen var jag VÄLDIGT SKEPTISK till att det här verkligen skulle vara något och att det verkligen finns någon som kan prata med "folk på andra sidan"! 
Men när jag kom dit så tänkte jag väl att jag ger det här en chans. Följde med in och hon förklarade lite hur allt sånt här går till.
Hon började koncentrera sig för att se om det fanns någon som ville prata med mig.



Efter väldigt kort tid så kom det till slut två personer, en man och en kvinna. Men eftersom det bara gick att ha en så fick dom välja vem som skulle träda fram. Jag fick då en väldigt stark känsla över att min mormor skulle komma.
Till slut så kom kvinnan fram. Och den förklaring jag fick om henne var  : Hon var en hårt arbetande kvinna, som jobbade hårt på gården och hade därför hade hon fått väldigt ont i händerna. Hon var även en ganska kort kvinna,som kortheten troligtvis kom med åldern. Mediumet kunde även tro att detta var en mormor eller farmor. Då gick tankarna direkt till min mormor, hur j*vla väl allt stämde in! Min mormor, min älskade mormor!
Sen sa hon även beskrivningen att hon hade så otroligt många omkring sig, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Och det kan man ju lugnt säga att det har hon ! Sen att den här kvinnan sa att vi brukar ha stora kalas, och vi är ju som sagt många och hon gillar att fixa inför kalas osv.
+ att något som verkligen fick mig att skratta var att mediumet sa att kvinnan började låta lite sur och sa : Ni kan väl duka upp en kopp med kaffe åt mig där också! Det är så typiskt mommo <3
Mommo ville också ge ett budskap till mig, där hon sa att jag skulle vara rädd om våran stora familj, att vi ska finnas där för varandra och stötta varandra. Hon har så rätt!
Hon tyckte även att jag var en duktig mamma oavsett vad jag tror och att jag ska tro på mig själv. Hon har väl antagligen sett hur jag haft det den senaste tiden.

Innan hon skulle "gå" så frågade mediumet mig om det var något jag ville fråga kvinnan. Tänk att alla frågor man haft i huvudet var helt borta nu när man väl hade chansen. Men tillslut fick jag iaf fram och frågade om hon brukade höra mig när jag bad om hennes hjälp. Fick svaret ja <3
Sen precis innan hon gick räckte hon fram handen och i handen sitter en blåmes. Hon sa att nästa gång jag bad om hennes hjälp så skulle jag kolla efter blåmesen, det är ett tecken på att hon är där hos mig.<3
Ryste till när hon sa det!

Det här var en så otroligt känsla att få vara med om det här, så det var inte sista gången jag var dit. Men tyvärr skulle man helst inte gå så ofta, utan man skulle helst vänta 3 månader melllan ggrna!
Längtar redan till nästa gång!!!!

Älskade mormor<3